Vild kreativitet

 Idag följde jag med Ingrida till Limbazi där hon håller i ett ”efter-skolan-program” i keramik. Huset, som alltså fungerar som ett sorts fritids för två olika skolor, erbjuder kurser i musik och sång, dans, teater, keramik, metall, läder, design och målning, ett hus sjudande av liv och kreativitet. De flesta barnen blev helt häpna när de insåg att jag nästan inte förstod ett enda ord av deras språk. När vi satte oss och började skulptera drakar, som var dagens tema, blev vi dock goda vänner helt utan ord. Leenden och uppmuntrande blickar räcker ganska långt. Dessutom var det några av barnen som börjat läsa engelska i skolan så vi kunde i alla fall byta några ord med varandra. En tjej kom helt sonika fram och kramade mig, då blir man glad i hjärtat. Hon kanske såg att jag saknade mina egna flickor och deras varma kramar.

Jag kan bara förundras över barns sätt att helt enkelt sätta igång och skapa. De verkar inte, som många av oss vuxna, vara rädda för att misslyckas utan börjar helt enkelt förutsättningslöst och bara gör. Innan dagen var slut fanns det en stor samling drakar av alla sorter, var och en helt unik i sitt slag, precis som de barn som skapat dem.

//J