Kärlek

 Denna morgon vaknade jag med vetskapen om att Skellefte’ gått upp i serieledning, vilket naturligtvis spred lite guldskimmer över tillvaron. (Min kära morbror är pålitlig när det gäller hockey-rapportering via sms.) Dessutom indikerade lampan ute på bron med sitt klara sken att jag skulle få mitt morgonkaffe. Det var alltså med lätta steg, om än med något tunga ögonlock, som jag steg ur sängen och startade dagen.

Den vita snön från igår låg tyvärr inte kvar utan ett grått landskap bredde ut sig utanför mitt fönster. Det kändes dock att luften blivit betydligt kallare. Väl framme i verkstan gjorde jag det sista på mina skålar, jag putsade ytan och målade sedan sten-mönstret med grön engobe. Det färdiga resultatet kommer att gå i lite grå-grönt mot det svarta. Jag är faktiskt riktigt stolt över den allra största skålen och började fantisera om de underbara salladerna jag kommer att bjuda på ur den i framtiden. Känns faktiskt lite tråkigt att inte få se slutresultatet på mina alster förrän tidigast i juni. Det hade varit riktigt roligt om min tid här avslutats med en bränning. Fast det så klart varsch skulle jag ha lagt alla saker? 

Samtal från Sverige, små förkylda röster som längtar. Hjärtat känns styrkt i vetskap om att vi kommer att klara det och snart snart får vi kramas. 

//J