Ledigt

 Efter en alldeles för kort natt (jag skyller på Shantaram, en på tok för bra bok) ringde klockan för uppstigning. Jag skulle ta bussen till Riga och träffa Jaana och Viktoria. Vi hade planerat lite kaffedrickande, strosande och museibesök. Jag läste hela vägen till Riga och var så inne i boken att chauffören hade kunnat köra till Indien utan att jag märkt något. På busstationen mötte jag mina nya vänner och vi beslöt att rikta in oss på kaffe direkt. Det blev även ett gräddberg med valnötter och tranbär till kaffet, som såg godare ut än det var även om de första tuggorna var ljuvliga.

I sakta mak strosade vi sedan mot det lettiska nationalmuseet, men på vägen stannade vi till vid den 100-åriga biografen –ett byggnadsverk helt i den anda som gällde i början av 1900-talet Art Noveau. Plötsligt kom två äldre människor fram till mig och frågade om jag inte kände igen dem. Efter lite letande i hårddisken hittade jag deras foto under mappen ”förra lördagens fest”. Världen är allt bra liten. Det visade sig att mannen jobbade på biografen och vi fick därför en privat liten visning av denna fantastiska byggnad. Tänk vilka fina människor det finns.

Därifrån gick vi vidare mot museets stora portar. Dörrarna var så tunga att jag verkligen fick ta i för att öppna dem och ni vet ju hur stark jag är! Vi spenderade flera timmar framför underbara målningar. Jag tyckte särskilt om målningarna från sent 1800-tal och framåt. Helt konst-utmattade åt vi lite middag innan jag tog bussen tillbaka till min lilla stuga.

Nu är Shantaram, efter 938 intensiva sidor, tyvärr slut och för mig återstår det nu bara en enda bok. Fast vid närmare eftertanke är det nog bra om jag koncentrerar mig lite på min kommande presentation än försvinner bort i böckernas värld. 

//J