Titta det snöar!

 Natten går tunga fjät och när jag vaknade var det en aning kallt i stugan och strömmen var borta igen. Lite sur vart jag allt, dels för att jag ville duscha och dels för att jag verkligen vill ha kaffe på morgonen. Men tur i oturen så skulle jag in till Riga (= kaffe) idag igen (det är ett himla flängande) då jag stämt möte med Alma som jobbar på galleriet Istaba. Det var ju där jag kikade in för dryga veckan sedan tillsammans med Vita. Då var det omhängning i galleriet så de hade inte riktigt tid för mina frågor men bad mig återkomma. Eftersom deras koncept var så intressant ville jag verkligen höra mer, och det fick jag idag. Jag frågade och Alma berättade grundligt om idén, om svårigheterna och möjligheterna. Grundaren ville skapa en mer avslappnad mötesplats för människor intresserade av konst och konsthantverk, både som utövare och konsumenter, än vanliga gallerier kanske gör. Så fort man kommer in känner man den gemytliga atmosfär som både personal, inredning och upplägg skapar. Jag hade en riktigt trevlig stund och innan vi skiljdes åt fick jag med mig vackra vykort från galleriet och fantastiska tändsticksaskar som minne.

Jag tog mig också en titt på Rigas porslinsmuseum och hittade riktigt annorlunda keramik i "det röda rummet". En meter-hög urna beställd av Stalin, dekorerade med just det Stalin och andra säkert viktiga gubbar. Två av dessa män hade dock, på order av Stalin, tålmodigt putsats bort. Det enda som återstod var deras konturer.

När jag till slut hoppade av bussen i mörkret såg jag att det snöade, visserligen väldigt blöt snö, men i alla fall snö. Jag älskar snö. Dessutom hade strömmen kommit åter. Nu ska jag duscha!

//J