Vänner

Tänk man hittar vänner överallt, är det inte fantastiskt!? Kan det vara så att man känner sig närmare varandra för att man inte kommer lika nära alla? Är det också med vänskap så som med lycka att det faktiskt är relativt? Idag, fredgen den 18:e november, Lettlands day of independence, började vi med individuella sessioner med våra respektive coacher. Mycket värdefullt och utvecklande.
Under lunchen sa någon "Josefin, min nya vän" och frågade om det var ok att säga så. Klart att det är ok, vänner är värdefulla människor vi tycker om. Att vara en vän i någon annans ögon är, för mig, något väldigt positivt.
Under eftermiddagen talade vi om cultural intelligence och vår föreläsare förespråkade att ta kontroll över små små delar på okända platser, exempelvis bestämma att jag ska gå från A till B på en karta och sedan tillbaka för att hitta vår island of security och jag insåg att du Marléne var min säkerhetsö under vår tid i Santa Barbara. Tänk att jag hittade dig där, vad är sannolikheten för det?
Det finns potentiella vänner runt om oss hela tiden, men är vi mottagliga? Ibland mer och ibland mindre, men de finns där, oavsett land, och det känns bra.

//J